Mamma kommer från en släkt med stolta göteborgska sjökaptener. Stoltast av dem alla var Hugo Eiserman, min mammas mormors far. Den som besöker Sjöfartsmuseet i Göteborg hittar material om Hugo Eiserman.
Hugo Eiserman personifierar nämligen slutet på en epok: Göteborgs segelsjöfart. Eiserman var seniorbefälhavare i Rederiaktiebolaget Örnen, Göteborgs sista segelfartygsrederi. Hugo var befälhavare på flaggskeppet, tremastbarken Örnen.Örnen gick ofta – som så många större segelfartyg i slutet av 1800-talet – på spannmålstraden på Australien.
Släkten utmärks också av kraftfulla kvinnor. En av dem var Hilma Eiserman, dotter till Hugo. I 12-årsåldern ramlade hon under en gymnastiklektion på flickskolan i Majorna ned från toppen av ett klätterrep. Det var en allvarlig olycka och när hon hade repat sig någorlunda, beordrade doktorn luftombyte.
Så kom det sig att Hilma under ett år seglade med sin far på Örnen, till Indonesien och Australien och tillbaka. Det var ett händelserikt år. Och själv växte jag upp med häpnadsväckande historier om Hilmas äventyr bland illasinnade matroser och tjuvaktiga apor, förmedlade under barnvaktspass av min mormor Erna, också hon en färgstark kvinna.
Tulli till rors på Minde en blåsig dag på Kosterfjorden i mitten av 80-talet.
Kjell, min mormors namn var Hilma. Mormors systers namn var Anna.