Solen sken, vågkammarna glittrade och det var mansläger igen. Ombord var Chad Jackson (känd för läsarna av den här sajten som det tekniska geni som gjort allt möjligt), min svåger Hasse, Fabian, kompisen Anthony Hodges och jag själv (Kjell).

Fabian (till höger) och Anthony i full fart upp genom Bohuslän

Men först måste det bottenmålas. Balder hade tagit upp båten en vecka tidigare med en kran vid gamla Götaverken. Han hade drivit, beckat och skrapat. Fabian och jag hade det lätta jobbet: att rulla på ett lager bottenfärg.

Så var det dags en lördagskväll första veckan i juli. Först väntade vi ut en hisklig åskskur, sedan bar det av mot Knippla. Balder (vid rodret) var med ut till Långedrag. Vi kom upp till Knippla vid tio-tiden på kvällen.

Här är resten av den sjödugliga besättningen: Hasse (överst) och Chad

Tulli vinkade av oss när vi lämnade Knippla nästa dag

Som vi brukar säga, enda skälet att gå iland ibland är att titta på båten från ett nytt perspektiv. På samma sätt, gör sig alltid land bättre sett genom båten. Här Marstrand.

Trots det intensiva båtlivet. så här de första dagarna av semesterperioden, lyckades vi hitta en egen vik innanför Kråksundskap. Här låg vi den andra natten.

Svaga till måttliga sydvästliga och västliga vindar fortsatte att makligt puffa oss upp längs kusten. Någon timma före solnedgången den tredje dagen ankrade vi i Brandskären-bassängen. Ett intensivt badande tog vid.

Till slut nådde vi målet Bovallstrand.

Här väntade andra aktiviteter

Och så all fin granit, förstås